Är våra barn trygga i skolan?

Är våra barn trygga i skolan?

Skolans roll i samhällsbyggandet diskuterades i ett av många seminarier på Business Arena med representanter från Sweco Arkitekter, Hemsö fastigheter, Stiftelsen tryggare Sverige samt modulbranschen (Expandia)

Begreppet ”Skolan mitt i byn” – fördes fram som en förebild.  Men vad är det? Tanken är att skolan inte bara ska vara en plats där man är under vissa tidsperioder under dagen, utan att det ska vara ett kunskapscentrum som är integrerat på alla plan i det lokala samhället. Begreppet ”community school” förekommer bland annat i England, Kanada, Tyskland och USA men även i Sverige. I Nacka kommun provar man om skolan kan användas av näringslivet efter kl 17 för att utnyttja lokalerna på bästa sätt. Och i Huddinge provar man att samlokalisera en förskola med ett äldreboende. Där är vinsterna mer av social karaktär för både barn och vuxna och en trygghetsskapande åtgärd. 

Men det tyngsta ämnet handlade om trygghet. En säker skola är viktigt men säkerhet är inte samma sak som trygghet. Säkerhet kan handla om allt från tekniska lösningar till trafikmiljö - en säker skola ger en tryggare skola men det räcker inte med bra skalskydd.

Mycket av trygghetsdiskussionen handlade istället social kontroll och hur olika funktioner ska placeras. Varför är lärarrummet oftast placerat längst bort från där alla elever är? Det önskades ett bättre flöde så att vuxna rör sig i hela byggnaden, t ex mellan lärarrum, administration, skolsköterska och klassrum. Finns det informationssystem om man drabbas av något i skolan? Vem ska man vända sig till om något händer? Tydlighet och förutsägbarhet var något som kriminologen i gruppen önskade.

Om det ska vara fönster mot korridoren eller inte engagerade. Men hur väl fungerar det för elever med funktionsnedsättningar som behöver lugn och ro?  Här råder ett motsatsförhållande mellan trygghet för många och lugn och ro för andra. Syftet var att ha uppsikt i klassrummet innan och mellan lektionerna så inget händer. Trygghet skapas i modulskolor t ex genom att erbjuda direkt ingång till klassrummen med eget kapprum, eller att korridorer är separerade så att mellanstadiet är på en plats och högstadiet en annan. Dessutom är det en form av trygghet att en provisorisk skola kan placeras invid den permanenta vid renovering. Man slipper ändrad eller längre skolväg vilket skapar trygghet.

Hemvisten visade sig spela roll även upp i högstadiet eller t o m gymnasiet menade en av deltagarna. Behovet att få en trygg miljö finns överallt. Det lugna rummet som skapar trygghet kunde inte nog poängteras. Och den traditionella skolbespisningen av industrialiserad karaktär fick kritik, måltiden borde hanteras annorlunda.

Vad blev då slutorden efter denna paneldebatt? Att det handlar om våra barns framtid och möjligen också att bygga smart var en gemensam uppfattning. Hur stor del i en trygg miljö utgörs av byggnaden eller är det så enkelt att en tydlig närvaro av vuxna är nyckeln till trygghet? Detta undrar Mats Jarmer, Marknadskommunikatör, Cramo Adapteo.